Demokratihandboken

Som namnet antyder skapar projektet Bisam samarbete kring bi- och insekts-odling. Det skapar möten mellan människor som på ytan skiljer sig från varandra. De kan till exempel ha olika etnisk bakgrund, åldrar eller funktionshinder. Med andra ord grupper som sällan eller aldrig möts.

– När olika grupper får mötas och gör saker tillsammans, då händer det spännande saker, säger Lasse Flygare, projektledare för Bisam.

Projektet ökar möjligheten för de olika grupperna att delta i samhället. Det har öppnat en helt ny arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning. Människor som tidigare stått långt från arbetsmarknaden, har plötsligt blivit ambassadörer och stolta bärare av kompetens. Projektet har också skapat nya pedagogiska metoder som engagerat barn i frågor kring hållbar utveckling och konkret miljöarbete.

– Det händer mycket när barnen möter deltagarna med funktionsnedsättning. De ser snabbt bakom funktionsvariationerna och vill istället veta: Hur gör man? Varför är det så? Det är stort. Det handlar om personligt växande, säger Lasse Flygare.

Projektet Med egna ord ger ungdomar som är nya i Sverige möjlighet att uttrycka sig och berätta om sina livserfarenheter. Det ska utveckla olika metoder för att stimulera läs- och skrivlust hos unga nyanlända. Många har upplevt att skrivandet hjälpt dem att bearbeta erfarenheter.

– Att dessutom få möjlighet att bli publicerad gör deltagarna stolta och skapar ett driv att fortsätta, säger Anna Wibron, projektledare för Med egna ord.

Många av de som deltar har upptäckt att de tycker om att skriva och läsa. Mycket handlar om kraften i att göra saker tillsammans med andra.

– Det gör skrivandet både roligare och mer intressant. Som en av projektets deltagare sa: ”Om vi alla hjälps åt kan vi göra mycket! Ingen kan göra allt men alla kan göra något”, säger Anna
Wibron.

Projektet Ungdomsresursen hjälper ungdomar som står allra längst ifrån arbetsmarknaden att kunna försörja sig. Projektet bygger på praktiskt lärande där äldre lär unga. De unga som deltar får chans att utveckla sitt entreprenörskap. Projektet har gjort stor skillnad för deltagarna.

– Idag har sex av 20 arbete. Och flera andra är på god väg, säger Per Halfvars, projektledare på Ungdomsresursen.

Deltagarna stöttar och lär av varandras livserfarenheter. De hjälper varandra att tänka nya tankar och skapa hopp om förändring. För att projektet ska vara framgångsrikt, behöver det fungera demokratiskt, alla som deltar ska känna att de bidrar på egna villkor.

– Nu gäller det att bygga vidare utifrån det vi gjort, och att få politikerna att förstå kraften i metoden, säger Per Halfvars.

Projektet 21 km konst ger ungdomar i Göteborg chans att delta i skapandet av en ovanligt långsträckt målning. Konstverket är del av en upprustning och utsmyckning av de ungas egna stadsdelar. De unga deltagarna är med och påverkar vad som ska målas i den egna stadsdelen.

– Alla deltagare kan i framtiden säga ”det där var jag med och gjorde”, säger Maria Jönsson, projektledare på 21 km konst.

Projektet genomförs tillsammans med fadderföretag i måleribranschen och olika lokala organisationer. Syftet är att skapa delaktighet och ge unga mellan 12 och 19 år möjlighet att komma in i yrkeslivet. Att få chans att uttrycka sig – oavsett uppväxt, etnicitet, social status eller ålder är viktigt. Det ökar möjligheten att känna delaktighet.

– Demokratin är en fundamental byggsten inte bara i vårt samhälle, utan också för oss själva och för vår egen självkänsla, säger Maria Jönsson.

Projektet Rätten till sin identitet startades för att förändra förutsättningarna för alternativa subkulturer. Det lyfter situationen för personer som saknar skydd mot diskriminering och brott av hatbrottskaraktär.

– Utan subkulturerna utvecklas inte samhället, säger Kari Berg, projektledare för Rätten till sin identitet.

De flesta subkulturer är progressiva krafter. Ofta rymmer de innovatörer som bygger framtidens kulturhistoria; en gång i tiden var både opera och jazz subkulturer. Vi har med andra ord mycket att vinna på att möta nya kulturyttringar med respekt och öppenhet.

– För många deltagare har projektet varit en efterlängtad frizon. Ett sammanhang där deras problem tagits på allvar, säger Kari Berg.

Projektet Ronjabollen är ett fotbollsprojekt för tjejer i åldern 10-15 år som bor i resurssvaga områden i Uppsala.

– Vi ville skapa en arena för flickor och tjejer att komma till och få möjligheten att röra på sig. Just fotboll var mycket populärt bland tjejerna i Uppsala, säger Sevana Bergström, projektledare för Ronjabollen.

Ronjabollen vill att fler flickor, oavsett bakgrund och etnicitet, ska få möjlighet att välja sin fritid och tänka fritt kring alla aktiviteter i verksamheten. Syftet med projektet är att öka delaktighet och handlingsutrymme för flickor som lever långt ifrån idrottsrörelsen.

– Sverige är ett av få länder i världen som sätter demokrati, frihet och delaktighet i fokus och därför är det viktigt att alla som bor i Sverige får ta del av det. Endast fria individer integreras i en demokrati, säger Sevana Bergström.

Projektet Hunddagiset TriBus drivs tillsammans med personer med funktionsnedsättning. Verksamheten ska ge deltagarna teoretiska kunskaper, servicekänsla, bra och meningsfulla arbetsuppgifter, praktik och en start på jobbkarriären.

– Många som har en funktionsnedsättning har svårt att komma ut på arbetsplatser för att pröva sin arbetsförmåga. TriBus erbjuder möjligheten att öka sin kompetens inom området hund och djur genom både utbildning och arbetslivserfarenhet, säger Stina Wahl, projektledare för TriBus.

Bland de personer med fysiska funktionsnedsättningar som Bräcke diakoni varit i kontakt med fanns en stark önskan att få göra praktik eller arbetsträna på hunddagis. Inom Bräcke diakoni hade man god erfarenhet av hundassisterad terapi och vad hundar och djur kan bidra med för människor.

– Att vara delaktig i samhället, på arbetsplatsen och fritiden är en förutsättning för att kunna påverka sitt liv och leva det liv man vill leva. Delaktighet är en demokratisk rättighet som inte är kompromissbar, säger Stina Wahl.

Projektet Community X är ett nätverk i Västra Götaland som vill återskapa hopp, självkänsla och förebilder hos unga mellan 13 och 25 år. Deras metod är dans i form av roliga workshoppar, spännande battles, jams och coola shower.

– Vi märkte att våra lokala ungdomar i brist på positiva förebilder slutade tro på framtiden och drogs mot utanförskap. Det saknades plattformar för att tillgodose deras behov och sammanföra dem i en gemenskap. Som en motkraft till detta skapade vi Community X, säger Zerjon Abebe, projektgrundare och verksamhetsledare för Community X.

Idén bygger på lokala dansfestivaler som startas upp på en ort och bildar ett större nätverk inom regionen. Efter tre år har man skapat sju självgående festivaler inom regionens nätverk.

– Alla vill vi synas och höras och känna att vår existens betyder något. Vi skapar nya förebilder och en meningsfullhet och delaktighet genom dansen. Det är genom delaktighet och demokrati som du och jag blir en del av samhället, säger Zerjon Abebe.

Lokalstödsprojektet Hoppbacke K60 i Sollentuna är i färd med att bygga en 60-meters hoppbacke, så kallad K60. I dagsläget är klubbens anläggning inriktad på barn upp till 12-13 år, med fyra backar där den längsta är 33 meter. För att kunna bedriva en bra och utvecklande verksamhet även för äldre ungdomar krävs en backe på 60 meter.

– När barn som hoppar kommer upp i yngre tonåren växer de ur vår befintliga anläggning så en större backe är en förutsättning för att behålla dessa barn i verksamheten, säger Peder Ekstrand, projektledare för Hoppbacke K60.

När backen står klar kommer ungdomsträning att bedrivas två-tre gånger i veckan året om, med läger under sommaren. Tanken är även att bjuda in andra föreningar, exempelvis inom slalom, längdåkning och truppgymnastik, att träna tillsammans med Sollentuna backhopparklubb under barmarkssäsongen.

– Delaktighet och demokrati är hela grunden för vår klubb. Vi ska vara en klubb där alla känner sig välkomna och ingen känner sig utanför, säger Peder Ekstrand.