ARVSFONDSPROJEKT

Namn: Bisam
Drivs av: Föreningen Hidde Iyo Dhaqan
Beskrivning: BISAM-projektet ska utveckla en ny arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning med fokus på odling av bin och insekter, samt utveckla nya pedagogiska metoder för bi- och insektsodling där barn engageras i konkret miljöarbete.
Stöd från Arvsfonden: 9,7 miljoner kronor

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

”När människor möts händer det saker”

Som namnet antyder skapar projektet Bisam samarbete kring bi- och insekts-odling. Det skapar möten mellan människor som på ytan skiljer sig från varandra. De kan till exempel ha olika etnisk bakgrund, åldrar eller funktionshinder. Med andra ord grupper som sällan eller aldrig möts.

– När olika grupper får mötas och gör saker tillsammans, då händer det spännande saker, säger Lasse Flygare, projektledare för Bisam.

Projektet ökar möjligheten för de olika grupperna att delta i samhället. Det har öppnat en helt ny arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning. Människor som tidigare stått långt från arbetsmarknaden, har plötsligt blivit ambassadörer och stolta bärare av kompetens. Projektet har också skapat nya pedagogiska metoder som engagerat barn i frågor kring hållbar utveckling och konkret miljöarbete.

– Det händer mycket när barnen möter deltagarna med funktionsnedsättning. De ser snabbt bakom funktionsvariationerna och vill istället veta: Hur gör man? Varför är det så? Det är stort. Det handlar om personligt växande, säger Lasse Flygare.

Namn: Med egna ord
Drivs av: Föreningen Kulturstorm
Beskrivning: I projektet Med egna ord vill man utveckla olika metoder för att stimulera läs- och skrivlust hos unga nyanlända ungdomar. Ungdomarna ska också ges utrymme att få berätta sina livshistorier genom självbiografiskt skrivande.
Stöd från Arvsfonden: 1,9 miljoner kronor

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

Att bli publicerad skapar driv

Projektet Med egna ord ger ungdomar som är nya i Sverige möjlighet att uttrycka sig och berätta om sina livserfarenheter. Det ska utveckla olika metoder för att stimulera läs- och skrivlust hos unga nyanlända. Många har upplevt att skrivandet hjälpt dem att bearbeta erfarenheter.

– Att dessutom få möjlighet att bli publicerad gör deltagarna stolta och skapar ett driv att fortsätta, säger Anna Wibron, projektledare för Med egna ord.

Många av de som deltar har upptäckt att de tycker om att skriva och läsa. Mycket handlar om kraften i att göra saker tillsammans med andra.

– Det gör skrivandet både roligare och mer intressant. Som en av projektets deltagare sa: ”Om vi alla hjälps åt kan vi göra mycket! Ingen kan göra allt men alla kan göra något”, säger Anna
Wibron.

Namn: Ungdomsresursen
Drivs av: Dala Arbetsrehab ekonomisk förening
Beskrivning: Ungdomsresursen är ett projekt vars syfte är att nå ut till och hjälpa de ungdomar som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Målet är att alla deltagare genom projektet ska förberedas och motiveras inför att möta arbetsmarknaden och slutligen nå egen försörjning.
Stöd från Arvsfonden: 5,1 miljoner kronor

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

Nya tankar, vägen till jobb

Projektet Ungdomsresursen hjälper ungdomar som står allra längst ifrån arbetsmarknaden att kunna försörja sig. Projektet bygger på praktiskt lärande där äldre lär unga. De unga som deltar får chans att utveckla sitt entreprenörskap. Projektet har gjort stor skillnad för deltagarna.

– Idag har sex av 20 arbete. Och flera andra är på god väg, säger Per Halfvars, projektledare på Ungdomsresursen.

Deltagarna stöttar och lär av varandras livserfarenheter. De hjälper varandra att tänka nya tankar och skapa hopp om förändring. För att projektet ska vara framgångsrikt, behöver det fungera demokratiskt, alla som deltar ska känna att de bidrar på egna villkor.

– Nu gäller det att bygga vidare utifrån det vi gjort, och att få politikerna att förstå kraften i metoden, säger Per Halfvars.

Namn: 21 km konst
Drivs av: Måleriföretagen i Väst
Beskrivning: 21 km konst är ett projekt med syftet att skapa delaktighet och sysselsättning för ungdomar i Göteborgs förorter. Målet är social inkludering och att påbörja vägar till sysselsättning.
Stöd från Arvsfonden: 1,2 miljoner kronor 

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

”Det där har jag gjort!”

Projektet 21 km konst ger ungdomar i Göteborg chans att delta i skapandet av en ovanligt långsträckt målning. Konstverket är del av en upprustning och utsmyckning av de ungas egna stadsdelar. De unga deltagarna är med och påverkar vad som ska målas i den egna stadsdelen.

– Alla deltagare kan i framtiden säga ”det där var jag med och gjorde”, säger Maria Jönsson, projektledare på 21 km konst.

Projektet genomförs tillsammans med fadderföretag i måleribranschen och olika lokala organisationer. Syftet är att skapa delaktighet och ge unga mellan 12 och 19 år möjlighet att komma in i yrkeslivet. Att få chans att uttrycka sig – oavsett uppväxt, etnicitet, social status eller ålder är viktigt. Det ökar möjligheten att känna delaktighet.

– Demokratin är en fundamental byggsten inte bara i vårt samhälle, utan också för oss själva och för vår egen självkänsla, säger Maria Jönsson.

Namn: Rätten till sin identitet
Drivs av: Kulturens Bildningsverksamhet
Beskrivning: Rätten till sin identitet är ett projekt som syftar till att motverka diskriminering av subkulturer och utgår från ungas egna berättelser. Genom att sprida berättelserna vill man visa på den utsatthet som upplevs, verka förebyggande för andra unga och ge kunskap och förståelse till andra aktörer.
Stöd från Arvsfonden: 5,2 miljoner kronor

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

”Subkulturer utvecklar samhället”

Projektet Rätten till sin identitet startades för att förändra förutsättningarna för alternativa subkulturer. Det lyfter situationen för personer som saknar skydd mot diskriminering och brott av hatbrottskaraktär.

– Utan subkulturerna utvecklas inte samhället, säger Kari Berg, projektledare för Rätten till sin identitet.

De flesta subkulturer är progressiva krafter. Ofta rymmer de innovatörer som bygger framtidens kulturhistoria; en gång i tiden var både opera och jazz subkulturer. Vi har med andra ord mycket att vinna på att möta nya kulturyttringar med respekt och öppenhet.

– För många deltagare har projektet varit en efterlängtad frizon. Ett sammanhang där deras problem tagits på allvar, säger Kari Berg.

Namn: Ronjabollen
Drivs av: TRIS, Tjejers rätt i samhället
Beskrivning: Ronjabollen är ett projekt som syftar till att skapa möjligheter för unga flickor som lever med vardagsheder att börja spela fotboll. Målet är att starta upp Ronja Fotbollsklubb och samarbeta med övrigt föreningsliv för att slussa flickorna till att fortsätta med fotboll på olika nivåer.
Stöd från Arvsfonden: 4 miljoner kronor

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

”Endast fria individer integreras i en demokrati”

Projektet Ronjabollen är ett fotbollsprojekt för tjejer i åldern 10-15 år som bor i resurssvaga områden i Uppsala.

– Vi ville skapa en arena för flickor och tjejer att komma till och få möjligheten att röra på sig. Just fotboll var mycket populärt bland tjejerna i Uppsala, säger Sevana Bergström, projektledare för Ronjabollen.

Ronjabollen vill att fler flickor, oavsett bakgrund och etnicitet, ska få möjlighet att välja sin fritid och tänka fritt kring alla aktiviteter i verksamheten. Syftet med projektet är att öka delaktighet och handlingsutrymme för flickor som lever långt ifrån idrottsrörelsen.

– Sverige är ett av få länder i världen som sätter demokrati, frihet och delaktighet i fokus och därför är det viktigt att alla som bor i Sverige får ta del av det. Endast fria individer integreras i en demokrati, säger Sevana Bergström.

Namn: Hunddagiset TriBus
Drivs av: Stiftelsen Bräcke diakoni
Beskrivning: Hunddagiset TriBus är ett projekt som syftar till att tillsammans med personer med funktionsnedsättning, främst fysisk rörelsenedsättning, starta och utveckla en verksamhet som erbjuder ett fullt ut tillgängligt hunddagis, en besöks- och en utbildningsverksamhet.
Stöd från Arvsfonden: 3,9 miljoner kronor

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

”Delaktighet är en demokratisk rättighet ”

Projektet Hunddagiset TriBus drivs tillsammans med personer med funktionsnedsättning. Verksamheten ska ge deltagarna teoretiska kunskaper, servicekänsla, bra och meningsfulla arbetsuppgifter, praktik och en start på jobbkarriären.

– Många som har en funktionsnedsättning har svårt att komma ut på arbetsplatser för att pröva sin arbetsförmåga. TriBus erbjuder möjligheten att öka sin kompetens inom området hund och djur genom både utbildning och arbetslivserfarenhet, säger Stina Wahl, projektledare för TriBus.

Bland de personer med fysiska funktionsnedsättningar som Bräcke diakoni varit i kontakt med fanns en stark önskan att få göra praktik eller arbetsträna på hunddagis. Inom Bräcke diakoni hade man god erfarenhet av hundassisterad terapi och vad hundar och djur kan bidra med för människor.

– Att vara delaktig i samhället, på arbetsplatsen och fritiden är en förutsättning för att kunna påverka sitt liv och leva det liv man vill leva. Delaktighet är en demokratisk rättighet som inte är kompromissbar, säger Stina Wahl.

Namn: Community X
Drivs av: Dance Culture dansförening/Twisted Feet
Beskrivning: Community X är ett projekt som syftar till att genom dansen få ungdomar att känna sig delaktiga i samhället, finna gemenskap och känna tillhörighet. Man skapar ett nytt dansnätverk för och av ungdomar i västra Sverige.
Stöd från Arvsfonden: 6,5 miljoner kronor

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

”Vi skapar delaktighet genom dans”

Projektet Community X är ett nätverk i Västra Götaland som vill återskapa hopp, självkänsla och förebilder hos unga mellan 13 och 25 år. Deras metod är dans i form av roliga workshoppar, spännande battles, jams och coola shower.

– Vi märkte att våra lokala ungdomar i brist på positiva förebilder slutade tro på framtiden och drogs mot utanförskap. Det saknades plattformar för att tillgodose deras behov och sammanföra dem i en gemenskap. Som en motkraft till detta skapade vi Community X, säger Zerjon Abebe, projektgrundare och verksamhetsledare för Community X.

Idén bygger på lokala dansfestivaler som startas upp på en ort och bildar ett större nätverk inom regionen. Efter tre år har man skapat sju självgående festivaler inom regionens nätverk.

– Alla vill vi synas och höras och känna att vår existens betyder något. Vi skapar nya förebilder och en meningsfullhet och delaktighet genom dansen. Det är genom delaktighet och demokrati som du och jag blir en del av samhället, säger Zerjon Abebe.

Namn: Hoppbacke K60
Drivs av: Sollentuna backhopparklubb
Beskrivning: Hoppbacke K60 är ett lokalstödsprojekt i Sollentuna där man vill skapa möjligheter för att locka och behålla ungdomar inom backhoppningssporten genom att bygga en 60-meters hoppbacke, så kallad K60.
Stöd från Arvsfonden: 1,6 miljoner kronor

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på demokrati@arvsfonden.se

”Alla ska känna sig välkomna”

Lokalstödsprojektet Hoppbacke K60 i Sollentuna är i färd med att bygga en 60-meters hoppbacke, så kallad K60. I dagsläget är klubbens anläggning inriktad på barn upp till 12-13 år, med fyra backar där den längsta är 33 meter. För att kunna bedriva en bra och utvecklande verksamhet även för äldre ungdomar krävs en backe på 60 meter.

– När barn som hoppar kommer upp i yngre tonåren växer de ur vår befintliga anläggning så en större backe är en förutsättning för att behålla dessa barn i verksamheten, säger Peder Ekstrand, projektledare för Hoppbacke K60.

När backen står klar kommer ungdomsträning att bedrivas två-tre gånger i veckan året om, med läger under sommaren. Tanken är även att bjuda in andra föreningar, exempelvis inom slalom, längdåkning och truppgymnastik, att träna tillsammans med Sollentuna backhopparklubb under barmarkssäsongen.

– Delaktighet och demokrati är hela grunden för vår klubb. Vi ska vara en klubb där alla känner sig välkomna och ingen känner sig utanför, säger Peder Ekstrand.

BISAM
Som namnet antyder skapar projektet Bisam samarbete kring...
Läs mer
MED EGNA ORD
Projektet Med egna ord ger ungdomar som är nya i Sverige...
Läs mer
UNGDOMSRESURSEN
Projektet Ungdomsresursen hjälper ungdomar som står allra...
Läs mer
21 KM KONST
Projektet 21 km konst ger ungdomar i Göteborg chans att...
Läs mer
RÄTTEN TILL SIN IDENTITET
Projektet Rätten till sin identitet startades för att...
Läs mer
RONJABOLLEN
Projektet Ronjabollen är ett fotbollsprojekt för tjejer i...
Läs mer
HUNDDAGISET TRIBUS
Projektet Hunddagiset TriBus drivs tillsammans med personer...
Läs mer
COMMUNITY X
Projektet Community X är ett nätverk i Västra Götaland...
Läs mer
HOPPBACKE K60
Lokalstödsprojektet Hoppbacke K60 i Sollentuna är i färd...
Läs mer

Som namnet antyder skapar projektet Bisam samarbete kring bi- och insekts-odling. Det skapar möten mellan människor som på ytan skiljer sig från varandra. De kan till exempel ha olika etnisk bakgrund, åldrar eller funktionshinder. Med andra ord grupper som sällan eller aldrig möts.

– När olika grupper får mötas och gör saker tillsammans, då händer det spännande saker, säger Lasse Flygare, projektledare för Bisam.

Projektet ökar möjligheten för de olika grupperna att delta i samhället. Det har öppnat en helt ny arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning. Människor som tidigare stått långt från arbetsmarknaden, har plötsligt blivit ambassadörer och stolta bärare av kompetens. Projektet har också skapat nya pedagogiska metoder som engagerat barn i frågor kring hållbar utveckling och konkret miljöarbete.

– Det händer mycket när barnen möter deltagarna med funktionsnedsättning. De ser snabbt bakom funktionsvariationerna och vill istället veta: Hur gör man? Varför är det så? Det är stort. Det handlar om personligt växande, säger Lasse Flygare.

Tips
[[]] Nätverka
Använd ditt nätverk för att utvecklas. Be om hjälp och råd. Har du inget nätverk börja bygg via sociala medier....
[[]] Var dig själv och hitta ditt eget sätt
Om det är någon som gör ett jobb bra, var glad för den personen och försök inte att fokusera på hur han gjorde...
[[]] Stå inte i vägen för andras lycka och framgång
En regel för att allt ska gå framåt och du vill lyckas med någonting själv är att inte stå i vägen för andras...
[[]] 1. BESÖK VÅR WEBB
På arvsfonden.se hittar du all information om hur man ansöker om stöd till ett projekt.
[[]] 2. GÅ IGENOM INSTRUKTIONER
Det finns många instruktionsfilmer, dokumentmallar och tips att följa. Gå igenom alla i lugn och ro tillsammans....
[[]] 3. RING OCH FRÅGA
Om ni känner er tveksamma i ansökningsprocessen, hör av er till bidragsgivaren och be om råd. De kan ofta komma med...
[[]] 4. FORMULERA ETT TYDLIGT SYFTE
Börja med att diskutera vad det är ni vill göra. Vad är viktigast för er? Vad kan ni bidra med? Vad är speciellt...
[[]] 5. GÅ IGENOM KRAVEN
Alla bidragsgivare, inklusive Arvsfonden, har tydliga krav som måste vara uppfyllda för att man ska få pengar. Det...
[[]] 6. TESTA DIN IDÉ
På arvsfonden.se finns ett test där du kan pröva om din idé faller inom ramen för vad Arvsfonden kan ge pengar...
[[]] 7. TA FRAM EN ANSÖKAN OCH EN BUDGET
Nu är det dags att skriva, oftast ska man fylla i mallar. Gör det i lugn och ro. Se till att längs vägen bolla era...
[[]] 1. STIFTELSER OCH FONDER
Det finns många olika privata fonder och stiftelser som man kan söka pengar ifrån. Många av dem har bildats...
[[]] 2. KOMMUNEN, REGIONEN OCH LANDSTINGET
Det finns många institutioner värda att ta kontakt med. Försök hitta personer som är intresserade av era frågor...
[[]] 3. STORA GIVARE
Det finns flera offentliga aktörer och myndigheter som fördelar pengar till föreningar och projekt, både löpande...
[[]] 4. STATSBIDRAG
Statsbidrag är en peng som betalas ut beräknat på hur många medlemmar en förening har. Alla rikstäckande (stora)...
[[]] 5. EU ELLER NORDISKA RÅDET
Två instanser som det går att söka mycket ekonomiskt stöd via. Ansökningsformalian är dock ofta krånglig och...
[[]] 6. SPONSRING
Ni kan också pröva att vända er till näringslivet. Det finns många företag som kan tänka sig att stötta...
[[]] 1. MOTIVERA
Om ni behöver pengar från utomstående finansiärer, förklara då varför man ska stötta just er. Vad är det ni...
[[]] 2. INFÖR AVGIFTER
Våga ta betalt för aktiviteter. Det är inte konstigt. Det viktiga är att vara tydlig med vad något kostar och vad...
[[]] 3. STARTA STUDIECIRKEL
Ett sätt att finansiera er verksamhet, är att arrangera en studiecirkel. Genom att rapportera era möten till...
[[]] 4. SÄLJ GREJER
Ordna loppis eller sälj saker ni inte längre använder. På webben finns tipstjänster för loppisar. Ni kan också...
[[]] 5. GÖR EN INSAMLING
Många föreningar finansierar delar av sin verksamhet genom insamlingar. Berätta kort vad ni gör, vad pengarna går...
[[]] 1. UTSE EN EKONOMIANSVARIG
För att ert projekt ska lyckas, måste ni ha koll på ekonomin. Det kan verka svårt innan man kommit igång, men...
[[]] 2. GÖR ETT KALENDERÅR
Rita tillsammans upp ett år på ett stort papper. Vad ska hända varje månad? Vad kommer det att kosta? När behöver...
[[]] 3. HÅLL I PENGARNA
Fundera på vad som behöver kosta pengar. Kanske vill ni äta i samband med era möten. Oftast är det bättre ekonomi...
[[]] 4. VAR NOGA MED BOKFÖRINGEN
Alla föreningar är egna juridiska personer. Det betyder att ni behöver hålla koll och ha ordning på alla papper....
[[]] 5. SKAFFA FÖRSÄKRING
Som privatperson är du och dina ägodelar försäkrade genom din hemförsäkring. På jobbet täcks du av en...
[[]] 6. TÄNK PÅ EKONOMISKA OLIKHETER
Människors privatekonomi skiljer sig åt. Tänk på det när ni kommunicerar ekonomiska frågor i projektet, till...
[[]] 7. PLANERA LÅNGSIKTIGT
Vad händer när pengarna är slut? Hur ska verksamheten leva vidare efter projektet är slut? Fundera på tänkbara...
[[]] 1. TÄNK STORT
Om ni arbetar för förändring: Fråga er då varför förändringen är viktig. Svaret kan vara ”den är bra för...
[[]] 2. VAR KONSTRUKTIV
Om ni upprörs över problem i samhället, försök att hitta tänkbara lösningar. Det är lätt att fastna i kritik...
[[]] 3. DEBATTERA
Prata om hur mycket ni som förening vill sticka ut hakan. Vill ni ge er in i en debatt som redan pågår? Eller kanske...
[[]] 4. SKAPA KAMPANJER I SOCIALA MEDIER
Ta reda på var er målgrupp finns, och hur ni bäst når den. Fundera också över vilka som har inflytande över er...
[[]] 5. GÖR EN MANIFESTATION
Gör en manifestation på stan. Försök skapa en positiv stämning. Dokumentera manifestationen i bilder, som ni...
[[]] 6. GÅ PÅ KONFERENS
Konferenser och mässor är bra sammanhang att knyta nya kontakter, till exempel med politiker, potentiella...
[[]] 7. SKRIV DEBATTARTIKLAR
En debattartikel som publiceras i en tidning, kan vara ett bra sätt nå ut med ert budskap. Ni kan sedan dela länken...
[[]] 8. RING EN POLITIKER
Tveka inte att ta kontakt med politiker för att föra fram era synpunkter och förslag. Ofta är det lättare än man...
[[]] 9. STÄLL GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR
Ibland behöver man backa bandet och ställa frågorna: Varför finns vi? Och varför är det här så viktigt? Svaren...
[[]] 10. VAR STOLTA
Tänk noga på vad ni gör och varför det är viktigt. Skriv det på en plansch och sätt upp den på väggen. Var...
[[]] 1. GÖR EN OMVÄRLDSANALYS
Gör research: Finns det andra som håller på med det ni gör eller vill göra? Kan ni lära eller hämta inspiration...
[[]] 2. VÅGA FRÅGA
Det är ofta fruktbart att samarbeta eller ta hjälp av en annan förening. Chansen att lyckas blir större om ni är...
[[]] 3. VÄX TILLSAMMANS MED ANDRA
Likt människor har olika föreningar olika kunskaper, även föreningar med liknande verksamheter. Därför är det...
[[]] 4. JOBBA JÄMLIKT
Om ni inleder ett samarbete: Se upp så att inte den ena parten tar hela befälet. Ett lyckat samarbete utgår från...
[[]] 5. VÅGA AVBRYTA
Om ni märker att ett samarbete inte leder framåt? Då kanske ni ska avbryta det. Och istället jobba vidare själva,...
[[]] 1. VÄRNA OM ERA MEDLEMMAR
Var rädd om era medlemmar. Försök skapa en kultur där deltagarna känner sig sedda, mår bra och får chans att...
[[]] 2. HÅLL KOLL
Vet ni vilka som är engagerade i just er förening? Hur når ni nya personer? Vilka slutar? Är de flesta medlemmar...
[[]] 3. VÄRVA NYA
Det finns inga regler för hur många medlemmar en förening ska ha. Men ju fler ni är, desto roligare blir ofta...
[[]] 4. STÄLL TRE FRÅGOR
Alla som vill engagera sig ideellt bör svara på tre frågor: Vad vill jag göra? Vad kan jag göra och hur? Vad vill...
[[]] 5. FÖRKLARA MEDLEMSKAPET
Tänk på att människor ni möter inte känner till allt om er förening. Var tydlig i kommunikationen med tänkbara...
[[]] 1. SE ÖVER RUTINER
Ibland behöver man ser över sina rutiner och arbetssätt. Titta kritiskt på hur ni jobbar. Behöver ni ha möten...
[[]] 2. GÖR NÅGOT OVÄNTAT
Det är lätt att hamna i gamla hjulspår. Ibland är det därför klokt att göra lite tvärtom. Kanske prova nya...
[[]] 3. SYNA NORMER
Finns det sådant som tas för givet i er förening? Kanske outtalade förväntningar och normer. Genom att upptäcka...
[[]] 1. SKRIV SÅ ATT ALLA FÖRSTÅR
Sträva alltid efter ett enkelt och tydligt språk. Skriv korta meningar, så att texten blir enkel att ta till sig....
[[]] 2. KONTROLLÄS
Genom att hjälpas åt med texterna, höjer ni kvaliteten på dem. Läs varandras texter. Förstår man vad som menas?...
[[]] 3. GÖR HEMSIDAN LÄTT ATT TA TILL SIG
Tänk på att människor med olika förutsättningar söker information på er hemsida. Därför är det bra om texten...
[[]] 4. ÖVERSÄTT
Genom att kommunicera på andra språk än svenska, når ni kanske fler som är intresserade av era frågor. Beroende...
[[]] 5. TÄNK PÅ BILDVALEN
Fundera över vilka personer som syns i en bild. En relation behöver inte nödvändigtvis illustreras av ett par med...
[[]] 1. HUVUDBUDSKAP
För att nå ut behöver man ha ett tydligt huvudbudskap. En formulering som sammanfattar det föreningen vill och...
[[]] 2. STORYTELLING
Alla gillar en bra historia. Så försök att lyfta fram er historia i föreningens kommunikation. Det ökar...
[[]] 3. OM BILDER
Bilder är ett effektivt kommunikationssätt. Om ni använder foton med människor, be personerna på bild om...
[[]] 4. HEMSIDA
Skapa en enkel hemsida eller en facebook-sida där ni samlar information om föreningen. En hemsida bör innehålla...
[[]] 5. NYHETSBREV
Det är viktigt att alla medlemmar kan följa vad som är på gång i föreningen. Genom att återkommande skicka ut...
[[]] 1. SES BÅDE DIGITALT OCH FYSISKT
Hur gör ni med möten? Behöver ni alltid ses i verkligheten? Kanske kan ni också ha digitala möten. Svåra frågor...
[[]] 2. TÄNK PÅ HUR DU SKRIVER
Man gör alltid klokt i att formulera sig tydligt och enkelt när man skriver, till exempel i mejl och sociala medier....
[[]] 3. VAR EXTRA SNÄLLA
I mejl och sociala medier är det lätt att saker uppfattas som onödigt hårda. Så var extra snäll i all digital...
[[]] 4. NÄTHAT
Att besvara näthat i sociala medier kan vara svårt, särskilt om man försöker göra det ensam. Bättre att gå ihop...
[[]] 1. FORMULERA REGLER
Prata om vilka regler som gäller i er förening. Formulera svar på frågor som: Hur ska vi agera mot varandra? Hur...
[[]] 2. FÖRDELA ANSVARET
Fördela ansvaret i gruppen, så att inte en person gör och bestämmer allt. Det är en styrka för föreningen att...
[[]] 3. GILLA OLIKHETER
Kom ihåg att vi alla är olika. Det är fint och viktigt, inte krångligt eller svårt.
[[]] 4. DELA OLIKA
Att dela lika är inte alltid den bästa lösningen. Kanske behöver någon ibland mer stöd än andra. Försök då...
[[]] 5. RESPEKTERA ANDRA
I en grupp är det lätt att alla börjar tänka och tycka ungefär likadant. Och man kan tycka att andra utanför...
[[]] 1. BRINN!
Engagera dig i en fråga du brinner för. Något du tycker är viktigt och roligt. Om det känns tråkigt, ska du nog...
[[]] 2. SKRATTA
Att vara engagerad betyder inte att ha tråkigt. Bra stämning inspirerar och lockar fler att vara med.
[[]] 3. VAR SNÄLL
Tänk på att alla har olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Så var ödmjuk och visa förståelse. Hur vill...
[[]] 4. HJÄLPS ÅT
I en förening möter du mycket nytt. Både nya situationer och människor. Det kan ibland kännas svårt. Därför är...
[[]] 5. LITA PÅ VARANDRA
Ge varandra förtroende. Alla har rätt att uttrycka sig, och ska bemötas med respekt. Försök fördela ansvar efter...
[[]] 6. PRATA
Mycket engagemang syns inte. Som kommunikation med medlemmar, finansiärer och politiker. Eller planering av sådant...
[[]] 7. VAR RÄDD OM ELDSJÄLARNA
Ibland hängs verksamheter upp på en eller ett par personer. Det kan fungera ett tag, men inte i längden. Även de...
[[]] 8. VÅGA SÄGA NEJ
Ta inte på dig för mycket. Man orkar inte hur mycket som helst. Om det blir för mycket jobb, är det inte längre...
[[]] 9. FIRA!
Sätt upp delmål. När ni når dem, se till att fira! Köp en tårta. Peppa varandra på sociala medier.
[[]] 1. GÖR EN CHECKLISTA
Gör en lista med det som krävs för att alla ska kunna vara med. Som till exempel att kontrollera hissar, ljudslinga...
[[]] 2. INFORMERA I TID
Berätta i god tid vad det kommande mötet går ut på. Gör tydligt vad som förväntas, och vad deltagarna behöver...
[[]] 3. FIXA EN INKLUDERANDE MILJÖ
Ibland hindrar den fysiska miljön människor från att delta. Försök skapa en miljö där alla känner sig...
[[]] 4. HÅLL KOLL PÅ ALLERGIER
Var uppmärksam på människors eventuella allergier. Försök hålla koll på vad alla kan äta, och vad de inte...
[[]] 5. KAFFE!
Det är lätt glömma att ta paus. Men det är viktigt. Även om en del personer tycks kunna köra på hur länge som...
[[]] 1. SÄG HEJ!
Kom ihåg att hälsa på alla i grupppen, inte bara till dem du redan känner. Då blir stämningen i gruppen bättre.
[[]] 2. PRATA SÅ ALLA FATTAR
När du berättar något för gruppen, ta inte för givet att alla förstår. Kanske behöver du vara tydligare eller...
[[]] 3. MÖBLERA SMART
Hur ni ställer stolar bord påverkar känslan av delaktighet och gemenskap. Ställ möblerna så att alla ser...
[[]] 4. KEEP IT SIMPLE
I en förening behöver man följa en del viktig formalia och nödvändiga regler. Samtidigt finns det gott om...
[[]] 5. LYSSNA!
För att du ska kunna ta beslut tillsammans i grupp, måste du lyssna på de andra deltagarnas kunskaper och åsikter....
[[]] 6. TURAS OM ATT PRATA
För att alla ska känna sig delaktiga gör man klokt i att låta alla i gruppen prata i tur och ordning, utan att...
[[]] 7. DISKUTERA I PAR
Det är smart att ibland avbryta ett stort möte och sätta sig för att prata två och två. Sedan kan varje par...
[[]] 8. ROTERA ERA ANSVAR
Framgångsrika grupper har ofta en lyckad mix av människor med olika perspektiv. En kombination av personer som vet...
[[]] 9. ALLA SKA MED
Låt alla vara med och bestämma, oavsett förutsättningar. Barn och unga kan sitta med i grupper som bestämmer över...
[[]] 1. FORMULERA EN VÄRDEGRUND
En värdegrund definierar vad ni står för, och vad som är viktigt för er. Värdegrunden är ett mindre formellt...
[[]] 2. HÅLL ÅRSMÖTEN
På årsmötet utvärderar ni tillsammans hur förra året gick. Ni bestämmer också vad ni ska göra under nästa...
[[]] 3. SKRIV PROTOKOLL
För alltid protokoll under mötena. Protokollen ska sparas i en gemensam mapp. De hjälper er att komma ihåg vad ni...
[[]] 4. KOM IGÅNG!
Som nybildad förening har ni mycket att göra: hitta lokal, köpa material och skapa rutiner för mat, aktiviteter och...
[[]] 5. INSPIRERAS
Se till att träffas och gör lite annat än bara ha möten. Er förening är en möjlighet att hitta på allt möjligt...
[[]] 1. SKRIV STADGAR
Stadgarna är föreningens lag och grunden för hela verksamheten. Ett dokument som definierar er förening, vad som...
[[]] 2. GÖR EN VERKSAMHETSPLAN
Vad vill ni göra i er förening under ett verksamhetsår? Vad vill ni hinna med? Vad har ni råd med? På årsmötet...
[[]] 3. UTSE VALBEREDNING OCH FÖRSLAG PÅ STYRELSE
En valberedning är en grupp som har till uppgift att föreslå kandidater till föreningens styrelse, det vill säga...
[[]] 4. HÅLL ETT FÖRSTA ÅRSMÖTE
Starta verksamheten genom att hålla ett årsmöte. På årsmötet fattar ni beslut om stadgar, verksamhetsplan och...
[[]] 5. VÄLJ EN STYRELSE
Styrelsen är ansvarig för föreningen mellan årsmötena, ett viktigt ansvar. Styrelsen håller i den övergripande...
[[]] 6. UTSE EN EKONOMIANSVARIG
En förening måste ha koll på ekonomin och bokföra sina inkomster och utgifter. För att det ska fungera behöver...
[[]] 7. HA ETT FÖRSTA STYRELSEMÖTE
Vid det första styrelsemötet börjar det så kallade verksamhetsåret. Nu konstituerar sig den nyvalda styrelsen,...
[[]] 8. SKAPA ETT MEDLEMSREGISTER
Skapa ett medlemsregister med kontaktuppgifter till alla medlemmar. Ni måste kunna kontakta alla medlemmar inför...
[[]] 9. REGISTRERA FÖRENINGEN
Registrera föreningen hos Skatteverket, så att ni får ett organisationsnummer. Man kan säga att det är...
[[]] 10. ÖPPNA ETT BANKKONTO
När ni har ett organisationsnummer kan ni öppna ett bankkonto. Det är bra för att kunna få in medlemsavgifter,...
[[]] 1. VÄLJ RÄTT FÖRENINGSFORM
Kanske kan ni göra det ni vill utan att starta en ny förening. Ni kan till exempel driva ett projekt, starta ett...
[[]] 2. STARTA EN FÖRENING
Om ni startar en förening, då blir verksamheten en egen juridisk person. Då kan ni till exempel söka pengar, göra...
[[]] 3. GÅ MED I EN FÖRENING SOM REDAN FINNS
I Sverige finns ungefär 200 000 organisationer. Om det är någon fråga man vill engagera sig i, då finns det...
[[]] 4. DRIVA PROJEKT
En del frågor driver man kanske bäst i projektform. Ett projekt pågår oftast under en avgränsad tid, och har ett...
[[]] 5. STARTA ETT NÄTVERK
Ett nätverk kan vara en bra plattform för många verksamheter. Det ställer också mindre krav på administration än...
[[]] 1. DET ÄR RÄTTVIST
En person = en röst.
[[]] 2. MAJORITETEN BESTÄMMER
Ett samhälle rymmer många olika åsikter och alla kan inte få sin vilja igenom samtidigt. I en demokrati bestämmer...
[[]] 3. MINORITETER RESPEKTERAS
Att majoriteten bestämmer är rättvist. Samtidigt måste man försäkra sig om att samhällets minoriteter inte...
[[]] 4. DU FÅR VARA ANNORLUNDA
Diktaturer utgår från idén om att alla är likadana, eller skulle kunna bli. Den med mest makt bestämmer hur...
[[]] 5. DET UTVECKLAR SAMHÄLLET
För att komma överens i en demokrati behöver man kommunicera. I samtalen kommer människors tankar, kritik och...
[[]] 1. FORMULERA MÅL
Att formulera projektets mål är enkelt. Enas om några enkla frågor, och börja sedan att besvara dem. Exempel på...
[[]] 2. PLANERA TILLSAMMANS
Genom att planera tillsammans, lägger ni grunden för bra sammanhållning. Prova olika sätt att jobba ihop:...
[[]] 3. TÄNK FRAMÅT
Hur får ni er idé att utvecklas till något långsiktigt? Hur kan verksamheten fortsätta efter att projektet är...
[[]] 4. GÖR EN BUDGET
Vad skulle det kosta att genomföra det ni planerat? Har ni råd? Eller behöver ni planera om? Fördela kostnaderna...
[[]] 5. FÖRDELA ANSVAR
Diskutera hur ni kan fördela arbetet så att det blir rättvist. Jobba gärna två och två, då hjälps ni åt att...
[[]] 6. PRATA MED TÄNKBARA PARTNER
Berätta för andra om er idé. Säg vad ni vill försöka göra. Och fråga tänkbara samarbetspartners om de vill...
[[]] 7. UTVÄRDERA
Det är viktigt att utvärdera arbetet. Både längs vägen och när projektet är avslutat. Reflektera tillsammans....
[[]] 8. VAR BEREDD ATT REVIDERA
Ibland behöver man ändra på sin plan och tänka om. En del saker kanske går snabbare än tänkt. Annat visar sig...
[[]] 9. RAPPORTERA
Om man fått finansiering för att genomföra ett projekt, då behöver man kunna rapportera till finansiären om...
[[]] 10. JUST DO IT!
För att allt inte slutar med bara snack, är det viktigt att ni sätter igång. Hur ni kommer igång är egentligen...