Tips
Nätverka
Använd ditt nätverk för att utvecklas. Be om hjälp och råd. Har du inget nätverk börja bygg via sociala medier. Gör dig och ditt projekt synligt.
Var dig själv och hitta ditt eget sätt
Om det är någon som gör ett jobb bra, var glad för den personen och försök inte att fokusera på hur han gjorde jobbet bra för mycket, om du inte förstår hur en person gör någonting, hitta ditt eget sätt! Var inte rädd att vara dig själv och...
Stå inte i vägen för andras lycka och framgång
En regel för att allt ska gå framåt och du vill lyckas med någonting själv är att inte stå i vägen för andras lycka och framgång.
1. BESÖK VÅR WEBB
På arvsfonden.se hittar du all information om hur man ansöker om stöd till ett projekt.
2. GÅ IGENOM INSTRUKTIONER
Det finns många instruktionsfilmer, dokumentmallar och tips att följa. Gå igenom alla i lugn och ro tillsammans. Förstår ni? Vad behöver ni göra? Är det rimligt och rätt för ert projekt?
3. RING OCH FRÅGA
Om ni känner er tveksamma i ansökningsprocessen, hör av er till bidragsgivaren och be om råd. De kan ofta komma med tips och information. Man behöver inte ha tänkt färdigt. Det kan vara smart att höra av sig tidigt, och kolla om det är rimligt att...
4. FORMULERA ETT TYDLIGT SYFTE
Börja med att diskutera vad det är ni vill göra. Vad är viktigast för er? Vad kan ni bidra med? Vad är speciellt med just er? Skriv ner svaren. De blir introduktionen till er ansökan. Om ni har svårt att förklara syftet med er verksamhet, då...
5. GÅ IGENOM KRAVEN
Alla bidragsgivare, inklusive Arvsfonden, har tydliga krav som måste vara uppfyllda för att man ska få pengar. Det handlar om att ha en stabil ekonomi i sin förening, om demokrati och delaktighet, om samarbete och om målgruppen. Det är också viktigt...
6. TESTA DIN IDÉ
På arvsfonden.se finns ett test där du kan pröva om din idé faller inom ramen för vad Arvsfonden kan ge pengar till. Testresultatet ger en fingervisning om din organisations möjlighet att få pengar från fonden.
7. TA FRAM EN ANSÖKAN OCH EN BUDGET
Nu är det dags att skriva, oftast ska man fylla i mallar. Gör det i lugn och ro. Se till att längs vägen bolla era tankar: med varandra, med samarbetsorganisationen och med Arvsfondens handläggare.
1. STIFTELSER OCH FONDER
Det finns många olika privata fonder och stiftelser som man kan söka pengar ifrån. Många av dem har bildats utifrån arv från olika personer. Många av de här fonderna hittar du i katalogen Frii, som finns på de flesta bibliotek. Här kan ni få många...
2. KOMMUNEN, REGIONEN OCH LANDSTINGET
Det finns många institutioner värda att ta kontakt med. Försök hitta personer som är intresserade av era frågor och idéer. Kom ihåg att ni kan söka pengar för många olika behov. Till exempel för lokalkostnad, aktiviteter och annat som kostar.
3. STORA GIVARE
Det finns flera offentliga aktörer och myndigheter som fördelar pengar till föreningar och projekt, både löpande statsbidrag och specifika projektanslag. Bland andra: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Arvsfonden, Socialstyrelsen,...
4. STATSBIDRAG
Statsbidrag är en peng som betalas ut beräknat på hur många medlemmar en förening har. Alla rikstäckande (stora) föreningar med ett visst antal lokalföreningar kan söka den. Statsbidraget fördelas årligen, bland annat genom Myndigheten för...
5. EU ELLER NORDISKA RÅDET
Två instanser som det går att söka mycket ekonomiskt stöd via. Ansökningsformalian är dock ofta krånglig och många får avslag på sina ansökningar. Men om ni har kraft och tid kan det vara värt en försök. En sådan peng kan i slutändan göra...
6. SPONSRING
Ni kan också pröva att vända er till näringslivet. Det finns många företag som kan tänka sig att stötta föreningslivet genom sponsring, särskilt om det handlar om lokala föreningar.
1. MOTIVERA
Om ni behöver pengar från utomstående finansiärer, förklara då varför man ska stötta just er. Vad är det ni gör så bra? Hur gör ni skillnad? Och vad behöver ni pengar till? Förklara och berätta, gärna med exempel och historier.
2. INFÖR AVGIFTER
Våga ta betalt för aktiviteter. Det är inte konstigt. Det viktiga är att vara tydlig med vad något kostar och vad pengarna går till. Exempel på tänkbara avgifter: medlemsavgift (varje termin), deltagaravgift (för en aktivitet eller ett läger) och...
3. STARTA STUDIECIRKEL
Ett sätt att finansiera er verksamhet, är att arrangera en studiecirkel. Genom att rapportera era möten till studieförbundet, kan ni få bidrag i form av pengar och böcker. Prova att ta kontakt med ett studieförbund, till exempel ABF, NBV, Bilda eller...
4. SÄLJ GREJER
Ordna loppis eller sälj saker ni inte längre använder. På webben finns tipstjänster för loppisar. Ni kan också göra ett facebook-evenemang eller anmäla er i lokala kalendarier. Om ni saknar bra lokal för loppisen: försök låna en, till exempel i...
5. GÖR EN INSAMLING
Många föreningar finansierar delar av sin verksamhet genom insamlingar. Berätta kort vad ni gör, vad pengarna går till och hur man kan göra för att bidra. Ni kan välja mellan att göra en traditionell insamlingskampanj eller i form av crowdfunding....
1. UTSE EN EKONOMIANSVARIG
För att ert projekt ska lyckas, måste ni ha koll på ekonomin. Det kan verka svårt innan man kommit igång, men ekonomi är något som alla kan lära sig. Försök att hjälpas åt. Ni behöver utse en ekonomiansvarig, det vill säga någon som ansvarar...
2. GÖR ETT KALENDERÅR
Rita tillsammans upp ett år på ett stort papper. Vad ska hända varje månad? Vad kommer det att kosta? När behöver ni skicka in ansökningar? När får ni ut pengar? När är det årsmöte? Och när fakturerar ni era medlemmar? Genom att skriva upp allt...
3. HÅLL I PENGARNA
Fundera på vad som behöver kosta pengar. Kanske vill ni äta i samband med era möten. Oftast är det bättre ekonomi i att laga mat, än att köpa färdig. Om ni ska resa, försök boka biljetter i god tid. Det blir oftast billigare. Tänk efter innan ni...
4. VAR NOGA MED BOKFÖRINGEN
Alla föreningar är egna juridiska personer. Det betyder att ni behöver hålla koll och ha ordning på alla papper. Bland annat genom att spara kvitton i en pärm, och registrera alla utgifter och inkomster i ett bokföringsprogram. Det finns gratis...
5. SKAFFA FÖRSÄKRING
Som privatperson är du och dina ägodelar försäkrade genom din hemförsäkring. På jobbet täcks du av en arbetslivsförsäkring. Men vad gäller när man är ideellt engagerad? Det behöver ni veta. Ordna en försäkring ifall något blir stulet eller om...
6. TÄNK PÅ EKONOMISKA OLIKHETER
Människors privatekonomi skiljer sig åt. Tänk på det när ni kommunicerar ekonomiska frågor i projektet, till exempel när ni skriver anmälningsformulär. Man kan till exempel ha kryssrutor med alternativ som ”Jag har inte råd” och ”Jag kan...
7. PLANERA LÅNGSIKTIGT
Vad händer när pengarna är slut? Hur ska verksamheten leva vidare efter projektet är slut? Fundera på tänkbara finansiärer redan när ni startar projektet.
1. TÄNK STORT
Om ni arbetar för förändring: Fråga er då varför förändringen är viktig. Svaret kan vara ”den är bra för oss”. Pröva att tänka större. Försök att svara på varför förändringen är bra för samhället.
2. VAR KONSTRUKTIV
Om ni upprörs över problem i samhället, försök att hitta tänkbara lösningar. Det är lätt att fastna i kritik av makthavare och myndigheter.
3. DEBATTERA
Prata om hur mycket ni som förening vill sticka ut hakan. Vill ni ge er in i en debatt som redan pågår? Eller kanske själva skapa debatt? Är ni i så fall förberedda på att ta kritik?
4. SKAPA KAMPANJER I SOCIALA MEDIER
Ta reda på var er målgrupp finns, och hur ni bäst når den. Fundera också över vilka som har inflytande över er målgrupp. Var finns de? Det är inte alltid i samma forum.
5. GÖR EN MANIFESTATION
Gör en manifestation på stan. Försök skapa en positiv stämning. Dokumentera manifestationen i bilder, som ni senare kan sprida i sociala medier.
6. GÅ PÅ KONFERENS
Konferenser och mässor är bra sammanhang att knyta nya kontakter, till exempel med politiker, potentiella bidragsgivare och andra föreningar. Forum där ni kan berätta om varför just er verksamhet är viktig att stötta.
7. SKRIV DEBATTARTIKLAR
En debattartikel som publiceras i en tidning, kan vara ett bra sätt nå ut med ert budskap. Ni kan sedan dela länken till artikeln i sociala medier.
8. RING EN POLITIKER
Tveka inte att ta kontakt med politiker för att föra fram era synpunkter och förslag. Ofta är det lättare än man tror att få ett möte. Politiker behöver ha information från människor och organisationer ute i samhället.
9. STÄLL GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR
Ibland behöver man backa bandet och ställa frågorna: Varför finns vi? Och varför är det här så viktigt? Svaren är ofta en bra grund för att kunna påverka i samhället.
10. VAR STOLTA
Tänk noga på vad ni gör och varför det är viktigt. Skriv det på en plansch och sätt upp den på väggen. Var stolta!
1. GÖR EN OMVÄRLDSANALYS
Gör research: Finns det andra som håller på med det ni gör eller vill göra? Kan ni lära eller hämta inspiration av vad andra gjort? Eller kanske skapa samarbeten.
2. VÅGA FRÅGA
Det är ofta fruktbart att samarbeta eller ta hjälp av en annan förening. Chansen att lyckas blir större om ni är fler som hjälps åt. Så våga fråga om tänkbara samarbeten. Kanske vet de andra inte ens om att ni finns, eller hur bra det kan bli om ni...
3. VÄX TILLSAMMANS MED ANDRA
Likt människor har olika föreningar olika kunskaper, även föreningar med liknande verksamheter. Därför är det bra att träffa andra föreningar. Undersök om ni kan dra nytta av varandras styrkor.
4. JOBBA JÄMLIKT
Om ni inleder ett samarbete: Se upp så att inte den ena parten tar hela befälet. Ett lyckat samarbete utgår från samförstånd. Utnyttja styrkan i era olikheter.
5. VÅGA AVBRYTA
Om ni märker att ett samarbete inte leder framåt? Då kanske ni ska avbryta det. Och istället jobba vidare själva, var och en för sig.
1. VÄRNA OM ERA MEDLEMMAR
Var rädd om era medlemmar. Försök skapa en kultur där deltagarna känner sig sedda, mår bra och får chans att utvecklas. Positiv energi lockar till sig nya medlemmar.
2. HÅLL KOLL
Vet ni vilka som är engagerade i just er förening? Hur når ni nya personer? Vilka slutar? Är de flesta medlemmar lite väl lika varandra? Kanske finns det normer och strukturer som behöver utmanas för att fler ska våga gå med.
3. VÄRVA NYA
Det finns inga regler för hur många medlemmar en förening ska ha. Men ju fler ni är, desto roligare blir ofta arbetet. Med fler medlemmar ökar energin. Det blir också lättare att bilda en ”stark röst” och att få bidrag. Gör en plan för hur ni...
4. STÄLL TRE FRÅGOR
Alla som vill engagera sig ideellt bör svara på tre frågor: Vad vill jag göra? Vad kan jag göra och hur? Vad vill jag själv få tillbaka? Använd dem i möten med tänkbara nya medlemmar.
5. FÖRKLARA MEDLEMSKAPET
Tänk på att människor ni möter inte känner till allt om er förening. Var tydlig i kommunikationen med tänkbara medlemmar. Förklara vad det innebär att vara medlem. Säg till exempel: ”Genom att bli medlem är du med och stöttar föreningen. Du...
1. SE ÖVER RUTINER
Ibland behöver man ser över sina rutiner och arbetssätt. Titta kritiskt på hur ni jobbar. Behöver ni ha möten varje vecka på samma tid? Eller kan ni hitta en annan lösning? Lägg upp arbetet så att det känns kul och passar er vardag.
2. GÖR NÅGOT OVÄNTAT
Det är lätt att hamna i gamla hjulspår. Ibland är det därför klokt att göra lite tvärtom. Kanske prova nya metoder, samarbeta med någon otippad person eller gör saker i omvänd ordning. Försök lämna trygghetszonen.
3. SYNA NORMER
Finns det sådant som tas för givet i er förening? Kanske outtalade förväntningar och normer. Genom att upptäcka dem går det att skapa en mer inkluderande och kreativ kultur.
1. SKRIV SÅ ATT ALLA FÖRSTÅR
Sträva alltid efter ett enkelt och tydligt språk. Skriv korta meningar, så att texten blir enkel att ta till sig. Var konkret, tydlig och konsekvent.
2. KONTROLLÄS
Genom att hjälpas åt med texterna, höjer ni kvaliteten på dem. Läs varandras texter. Förstår man vad som menas? Är budskapet tydligt? Eller behöver det kanske formuleras om?
3. GÖR HEMSIDAN LÄTT ATT TA TILL SIG
Tänk på att människor med olika förutsättningar söker information på er hemsida. Därför är det bra om texten går att förstora, så att fler kan läsa utan problem. Genom att omväxlande använda text, bild och film gör ni informationen...
4. ÖVERSÄTT
Genom att kommunicera på andra språk än svenska, når ni kanske fler som är intresserade av era frågor. Beroende på era mål, kan det därför vara klokt att göra en del information tillgänglig på andra språk än svenska.
5. TÄNK PÅ BILDVALEN
Fundera över vilka personer som syns i en bild. En relation behöver inte nödvändigtvis illustreras av ett par med en kille och en tjej. Kanske kan man istället visa en bild på två tjejer.
1. HUVUDBUDSKAP
För att nå ut behöver man ha ett tydligt huvudbudskap. En formulering som sammanfattar det föreningen vill och jobbar för. Försök ta fram ert huvudbudskap genom att svara på frågor som: vad är samhällsproblemet? Vad är lösningen? Och hur bidrar...
2. STORYTELLING
Alla gillar en bra historia. Så försök att lyfta fram er historia i föreningens kommunikation. Det ökar förståelsen för er verksamhet.
3. OM BILDER
Bilder är ett effektivt kommunikationssätt. Om ni använder foton med människor, be personerna på bild om tillåtelse innan ni publicerar eller lägger ut dem i sociala medier.
4. HEMSIDA
Skapa en enkel hemsida eller en facebook-sida där ni samlar information om föreningen. En hemsida bör innehålla om-oss-sida, nyheter och kontaktuppgifter.
5. NYHETSBREV
Det är viktigt att alla medlemmar kan följa vad som är på gång i föreningen. Genom att återkommande skicka ut ett nyhetsbrev håller ni alla informerade. Försök hålla informationen kortfattad och tydlig. Och kom ihåg att uppdatera kontaktlistan!
1. SES BÅDE DIGITALT OCH FYSISKT
Hur gör ni med möten? Behöver ni alltid ses i verkligheten? Kanske kan ni också ha digitala möten. Svåra frågor och konfliktlösning är nästan alltid bäst att ta när man ses. Enklare frågor kan lösas i digitala möten. På så sätt sparar ni...
2. TÄNK PÅ HUR DU SKRIVER
Man gör alltid klokt i att formulera sig tydligt och enkelt när man skriver, till exempel i mejl och sociala medier. Det blir extra viktigt när du kommunicerar med flera i er förening. Försök skriva så att ni undviker missförstånd. Tips: Låt någon...
3. VAR EXTRA SNÄLLA
I mejl och sociala medier är det lätt att saker uppfattas som onödigt hårda. Så var extra snäll i all digital kommunikation. Om det uppstår en konflikt, försök att lösa den i ett möte istället. Att vara tillmötesgående lönar sig alltid.
4. NÄTHAT
Att besvara näthat i sociala medier kan vara svårt, särskilt om man försöker göra det ensam. Bättre att gå ihop några stycken. Då kan ni tillsammans bemöta och nyansera hatet. Gör en plan för hur ni ska agera ifall föreningen eller en av era...
1. FORMULERA REGLER
Prata om vilka regler som gäller i er förening. Formulera svar på frågor som: Hur ska vi agera mot varandra? Hur får vi alla att känna sig delaktiga och respekterade?
2. FÖRDELA ANSVARET
Fördela ansvaret i gruppen, så att inte en person gör och bestämmer allt. Det är en styrka för föreningen att många är engagerade. Människor växer med eget ansvar.
3. GILLA OLIKHETER
Kom ihåg att vi alla är olika. Det är fint och viktigt, inte krångligt eller svårt.
4. DELA OLIKA
Att dela lika är inte alltid den bästa lösningen. Kanske behöver någon ibland mer stöd än andra. Försök då att ge dem det. Det tjänar alla på.
5. RESPEKTERA ANDRA
I en grupp är det lätt att alla börjar tänka och tycka ungefär likadant. Och man kan tycka att andra utanför gruppen är konstiga. Försök motarbeta sådana tendenser och respektera andras åsikter.
1. BRINN!
Engagera dig i en fråga du brinner för. Något du tycker är viktigt och roligt. Om det känns tråkigt, ska du nog göra något annat.
2. SKRATTA
Att vara engagerad betyder inte att ha tråkigt. Bra stämning inspirerar och lockar fler att vara med.
3. VAR SNÄLL
Tänk på att alla har olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Så var ödmjuk och visa förståelse. Hur vill du själv bli behandlad? Bemöt andra på samma sätt.
4. HJÄLPS ÅT
I en förening möter du mycket nytt. Både nya situationer och människor. Det kan ibland kännas svårt. Därför är det viktigt att hjälpas åt. Om något känns för svårt, försök då ta hjälp av någon utomstående.
5. LITA PÅ VARANDRA
Ge varandra förtroende. Alla har rätt att uttrycka sig, och ska bemötas med respekt. Försök fördela ansvar efter medlemmarnas olika förmågor och kunskap. Är någon till exempel bra på att räkna, då kanske hen ska sköta ekonomin.
6. PRATA
Mycket engagemang syns inte. Som kommunikation med medlemmar, finansiärer och politiker. Eller planering av sådant som ska göras. Men allt tar tid. Se till att prata om allt ni gör. Därefter kan ni fördela uppgifterna.
7. VAR RÄDD OM ELDSJÄLARNA
Ibland hängs verksamheter upp på en eller ett par personer. Det kan fungera ett tag, men inte i längden. Även de som verkligen brinner för ett ämne blir till slut trötta. Därför är det viktigt att dels stötta eldsjälarna, dels dela på...
8. VÅGA SÄGA NEJ
Ta inte på dig för mycket. Man orkar inte hur mycket som helst. Om det blir för mycket jobb, är det inte längre roligt. Så försök att dela på arbetsuppgifterna.
9. FIRA!
Sätt upp delmål. När ni når dem, se till att fira! Köp en tårta. Peppa varandra på sociala medier.
1. GÖR EN CHECKLISTA
Gör en lista med det som krävs för att alla ska kunna vara med. Som till exempel att kontrollera hissar, ljudslinga och toaletter.
2. INFORMERA I TID
Berätta i god tid vad det kommande mötet går ut på. Gör tydligt vad som förväntas, och vad deltagarna behöver ha med sig. Alla ska ha möjlighet att delta efter sina förutsättningar. Otydlig kommunikation skapar stress.
3. FIXA EN INKLUDERANDE MILJÖ
Ibland hindrar den fysiska miljön människor från att delta. Försök skapa en miljö där alla känner sig välkomna. Det kan handla om att ordna med en rullstolsramp vid entrén. Eller något så enkelt som att se till att det finns tillräckligt med...
4. HÅLL KOLL PÅ ALLERGIER
Var uppmärksam på människors eventuella allergier. Försök hålla koll på vad alla kan äta, och vad de inte klarar av att äta. Prioritera att alla blir mätta och glada. Var vaksam kring sådant som många är allergiska mot, som nötter, pälsdjur och...
5. KAFFE!
Det är lätt glömma att ta paus. Men det är viktigt. Även om en del personer tycks kunna köra på hur länge som helst, behöver de flesta ett brejk ibland. Försök hitta en rytm som passar er grupp. Hellre för många raster, än för få. Då håller...
1. SÄG HEJ!
Kom ihåg att hälsa på alla i grupppen, inte bara till dem du redan känner. Då blir stämningen i gruppen bättre.
2. PRATA SÅ ALLA FATTAR
När du berättar något för gruppen, ta inte för givet att alla förstår. Kanske behöver du vara tydligare eller berätta på ett annat sätt. Be de som lyssnar att fråga om de inte förstår.
3. MÖBLERA SMART
Hur ni ställer stolar bord påverkar känslan av delaktighet och gemenskap. Ställ möblerna så att alla ser varandra, till exempel i en cirkel.
4. KEEP IT SIMPLE
I en förening behöver man följa en del viktig formalia och nödvändiga regler. Samtidigt finns det gott om traditioner som ni kanske inte behöver bry er om. Välj enkla arbetssätt som passar just er.
5. LYSSNA!
För att du ska kunna ta beslut tillsammans i grupp, måste du lyssna på de andra deltagarnas kunskaper och åsikter. Är du en person som pratar mycket? Då får du försöka träna dig på att också lyssna ordentligt.
6. TURAS OM ATT PRATA
För att alla ska känna sig delaktiga gör man klokt i att låta alla i gruppen prata i tur och ordning, utan att någon avbryter. På så sätt får alla komma till tals. Och så får alla bra idéer bli hörda.
7. DISKUTERA I PAR
Det är smart att ibland avbryta ett stort möte och sätta sig för att prata två och två. Sedan kan varje par berätta för gruppen vad man kommit fram till. På så sätt kommer alla till tals. Ingen riskerar att sitta tyst, eller för den delen prata...
8. ROTERA ERA ANSVAR
Framgångsrika grupper har ofta en lyckad mix av människor med olika perspektiv. En kombination av personer som vet hur saker fungerar, och andra som är nya och kan tillföra innovativa tankar. Så byt roller med varandra.
9. ALLA SKA MED
Låt alla vara med och bestämma, oavsett förutsättningar. Barn och unga kan sitta med i grupper som bestämmer över delar av verksamheten. Personer med svåra funktionsnedsättningar kan få sin röst hörd med stöd av föräldrar eller assistent. Med...
1. FORMULERA EN VÄRDEGRUND
En värdegrund definierar vad ni står för, och vad som är viktigt för er. Värdegrunden är ett mindre formellt komplement till stadgarna. Tänk på den som riktlinjer för hur ni tycker att man ska agera i vardagen. Försök formulera er värdegrund så...
2. HÅLL ÅRSMÖTEN
På årsmötet utvärderar ni tillsammans hur förra året gick. Ni bestämmer också vad ni ska göra under nästa år. Och så väljer ni personer till styrelsen som ska vara ansvariga för föreningen fram till nästa årsmöte.
3. SKRIV PROTOKOLL
För alltid protokoll under mötena. Protokollen ska sparas i en gemensam mapp. De hjälper er att komma ihåg vad ni bestämt. Dessutom kan alla ta del av besluten i efterhand, även de som inte var med på mötena.
4. KOM IGÅNG!
Som nybildad förening har ni mycket att göra: hitta lokal, köpa material och skapa rutiner för mat, aktiviteter och annat. Gå på utbildning och ha möten. Titta på hur andra föreningar arbetar och hämta inspiration.
5. INSPIRERAS
Se till att träffas och gör lite annat än bara ha möten. Er förening är en möjlighet att hitta på allt möjligt tillsammans. Gör sådant som känns inspirerande: se en film eller bjud in någon person ni är nyfikna på.
1. SKRIV STADGAR
Stadgarna är föreningens lag och grunden för hela verksamheten. Ett dokument som definierar er förening, vad som gäller och vem som bestämmer vad. Stadgarna slås fast vid föreningens första årsmöte, det vill säga när den bildas. De kan bara...
2. GÖR EN VERKSAMHETSPLAN
Vad vill ni göra i er förening under ett verksamhetsår? Vad vill ni hinna med? Vad har ni råd med? På årsmötet kan ni fatta ett gemensamt beslut om en enkel planering. Då kan alla vara med och påverka hur resurserna fördelas, besluten styrs då inte...
3. UTSE VALBEREDNING OCH FÖRSLAG PÅ STYRELSE
En valberedning är en grupp som har till uppgift att föreslå kandidater till föreningens styrelse, det vill säga de personer som ska ansvara för föreningen efter nästa val. Gör också ett förslag på personer som ska sitta i den första styrelsen....
4. HÅLL ETT FÖRSTA ÅRSMÖTE
Starta verksamheten genom att hålla ett årsmöte. På årsmötet fattar ni beslut om stadgar, verksamhetsplan och väljer styrelse och valberedning. Det är bra om man på årsmötet även väljer revisorer. Det vill säga de som, inför nästa årsmöte,...
5. VÄLJ EN STYRELSE
Styrelsen är ansvarig för föreningen mellan årsmötena, ett viktigt ansvar. Styrelsen håller i den övergripande planeringen. Men alla i föreningen kan vara med och genomföra det som styrelsen bestämt. Beroende på hur många ni är, kan samma...
6. UTSE EN EKONOMIANSVARIG
En förening måste ha koll på ekonomin och bokföra sina inkomster och utgifter. För att det ska fungera behöver någon vara ekonomiansvarig. Eftersom att föreningen är en egen juridisk person, bär den sina egna intäkter och kostnader. Om föreningen...
7. HA ETT FÖRSTA STYRELSEMÖTE
Vid det första styrelsemötet börjar det så kallade verksamhetsåret. Nu konstituerar sig den nyvalda styrelsen, vilket betyder att man bestämmer vem av de invalda som ska ansvara för vad under året. Protokoll från det första styrelsemötet och från...
8. SKAPA ETT MEDLEMSREGISTER
Skapa ett medlemsregister med kontaktuppgifter till alla medlemmar. Ni måste kunna kontakta alla medlemmar inför varje årsmöte. Alla ska ha samma möjlighet att delta och påverka föreningens framtid. Det är ju också bra att kunna kommunicera med alla...
9. REGISTRERA FÖRENINGEN
Registrera föreningen hos Skatteverket, så att ni får ett organisationsnummer. Man kan säga att det är föreningens personnummer, och det behövs i kontakter med myndigheter och andra. Registreringen är inget måste, men kan visa sig vara praktisk.
10. ÖPPNA ETT BANKKONTO
När ni har ett organisationsnummer kan ni öppna ett bankkonto. Det är bra för att kunna få in medlemsavgifter, söka bidrag och annat nödvändigt och kul.
1. VÄLJ RÄTT FÖRENINGSFORM
Kanske kan ni göra det ni vill utan att starta en ny förening. Ni kan till exempel driva ett projekt, starta ett nätverk eller gå med i en förening som redan finns. Innan ni drar igång, diskutera för- och nackdelar tillsammans.
2. STARTA EN FÖRENING
Om ni startar en förening, då blir verksamheten en egen juridisk person. Då kan ni till exempel söka pengar, göra inköp och mycket annat i föreningens namn. Men det innebär också att ni måste följa vissa lagar, till exempel vad det gäller...
3. GÅ MED I EN FÖRENING SOM REDAN FINNS
I Sverige finns ungefär 200 000 organisationer. Om det är någon fråga man vill engagera sig i, då finns det sannolikt en förening som jobbar med den. Hör av er till Arvsfonden om ni behöver hjälp att hitta föreningar.
4. DRIVA PROJEKT
En del frågor driver man kanske bäst i projektform. Ett projekt pågår oftast under en avgränsad tid, och har ett specifikt mål. Många gånger krävs att en förening står bakom projektet för att man ska kunna få finansiering.
5. STARTA ETT NÄTVERK
Ett nätverk kan vara en bra plattform för många verksamheter. Det ställer också mindre krav på administration än en förening, vilket kan vara en fördel.
1. DET ÄR RÄTTVIST
En person = en röst.
2. MAJORITETEN BESTÄMMER
Ett samhälle rymmer många olika åsikter och alla kan inte få sin vilja igenom samtidigt. I en demokrati bestämmer majoriteten.
3. MINORITETER RESPEKTERAS
Att majoriteten bestämmer är rättvist. Samtidigt måste man försäkra sig om att samhällets minoriteter inte förtrycks. För att förhindra detta finns mänskliga rättigheter instiftade.
4. DU FÅR VARA ANNORLUNDA
Diktaturer utgår från idén om att alla är likadana, eller skulle kunna bli. Den med mest makt bestämmer hur samhället ska vara. Alla andra måste anpassa sig. I en demokrati övar vi varje dag på att komma överens, trots att vi är olika.
5. DET UTVECKLAR SAMHÄLLET
För att komma överens i en demokrati behöver man kommunicera. I samtalen kommer människors tankar, kritik och synpunkter fram, som leder till utveckling och förbättring av samhället.
1. FORMULERA MÅL
Att formulera projektets mål är enkelt. Enas om några enkla frågor, och börja sedan att besvara dem. Exempel på frågor: Vad ska ni göra? Vad vill ni uppnå? Hur ska det gå till? Svaren ger en överblick av vad projektet ska gå ut på.
2. PLANERA TILLSAMMANS
Genom att planera tillsammans, lägger ni grunden för bra sammanhållning. Prova olika sätt att jobba ihop: brainstorma, skissa och rita. Och kanske viktigast av allt: lyssna på varandra. När någon annan kommer med en idé, försök att vara uppmuntrande...
3. TÄNK FRAMÅT
Hur får ni er idé att utvecklas till något långsiktigt? Hur kan verksamheten fortsätta efter att projektet är slut? Det behöver ni planera för redan i början av projektet, och fortsätta tänka på längs vägen.
4. GÖR EN BUDGET
Vad skulle det kosta att genomföra det ni planerat? Har ni råd? Eller behöver ni planera om? Fördela kostnaderna på olika saker och under olika tider på året.
5. FÖRDELA ANSVAR
Diskutera hur ni kan fördela arbetet så att det blir rättvist. Jobba gärna två och två, då hjälps ni åt att dra saker framåt. Men se till att ha en tydlig ansvarsfördelning. Alla ska veta vem som har mandat att göra vad.
6. PRATA MED TÄNKBARA PARTNER
Berätta för andra om er idé. Säg vad ni vill försöka göra. Och fråga tänkbara samarbetspartners om de vill vara med. Om ni till exempel söker samarbeten med kommuner eller stora organisationer, är det viktigt att få med dem från start.
7. UTVÄRDERA
Det är viktigt att utvärdera arbetet. Både längs vägen och när projektet är avslutat. Reflektera tillsammans. Hur många deltog? Vad har fungerat bra? Vad gick dåligt? Behöver ni ändra på något?
8. VAR BEREDD ATT REVIDERA
Ibland behöver man ändra på sin plan och tänka om. En del saker kanske går snabbare än tänkt. Annat visar sig kanske kräva mer tid än ni trodde. Då är det dags att revidera.
9. RAPPORTERA
Om man fått finansiering för att genomföra ett projekt, då behöver man kunna rapportera till finansiären om projektet. Med ord, bilder och siffror. Använd er av utvärderingar och annat arbete ni gjort längs vägen. Berätta om vad som gått bra och...
10. JUST DO IT!
För att allt inte slutar med bara snack, är det viktigt att ni sätter igång. Hur ni kommer igång är egentligen inte så viktigt. Det viktiga är att ni kommer igång.
Slumpa fram
ett tips genom
ett klick!
   
OM DEMOKRATI
Vi lever i ett samhälle där alla har rätt att organisera sig, bilda föreningar, uttrycka sina åsikter och demonstrera. Det är att leva i en demokrati....
Läs mer
EN DEMOKRATISK FÖRENING
Alla som bor i Sverige kan starta en förening. Den kan i princip ha en verksamhet inom vilket område som...
Läs mer
VÄGEN TILL EN LYCKAD VERKSAMHET
Det är mycket att tänka på när man drar igång en förening eller ett projekt. Det gäller att ta tillvara deltagarnas engagemang på rätt sätt. Mycket...
Läs mer
UTVECKLA VERKSAMHETEN
När projektet eller föreningen existerat ett tag, gör man klokt i att stanna upp och reflektera. Ställa sig själva frågor som: Hur fungerar verksamheten?...
Läs mer
PENGAR SKAPAR MÖJLIGHETER
För att kunna förverkliga det ni brinner för krävs pengar. Annars blir det svårt att genomföra aktiviteter och skaffa inflytande. Hjälps åt att hålla...
Läs mer
LÄSARNAS TIPS
Här publicerar vi de tips som skickas in via denna webbplats av er besökare.
Läs mer